e.

Sitter nu på vardagsrumsgolvet i Grebbestad med ryggen lutad mot elementet. Varför vet jag inte, bara hamnade där. Eller jo förresten, sladdarna till högtalarna räckte inte till soffan. Lyssnar på musik också nämligen.

Hur som helst..

Har gjort ett litet avbrott i packandet. Man blir liksom lite snurrig efter ett tag och kommer inte ihåg vad man packat ner och inte till slut. Kan vara bra med lite distans i sådanna lägen. Annars vet man aldrig vad man får med sig och inte. Inte för att jag för den sakens skull är särkilt orolig - San Francisco är ju inget u-land, så tandborste går ju att köpa om man nu skulle glömma sin egen. Men ångesten över hur mycket man glömt infinner sig väl per automatik inför varje resa skulle jag tro. I alla fall funkar det så för mig.

Nåväl. Det känns lite surrealistiskt att jag faktiskt åker om lite drygt 12 timmar. Kom ju rätt snabbt på eftersom jag inte bokade flygbiljetterna förrens i sista sekunden. Men samtidigt är det rätt skönt - man slipper ju den trista resefebern. Har aldrig varit min grej. Kanske därför de mina beslut upprepade gånger är baserade på impuls. Undermedvetet, för att slippa resefebern.. Vem vet.

I övrigt känner jag mig redo att åka. Som vanligt är det såklart lite vemodigt att lämna alla fina människor hemma. Men å andra sidan är jag ju snart tillbaka, julafton är inte långt borta nu. Inte utav all reklam att dömma i alla fall. ;)

Nä, nu har Annie snart rast där borta i Stockholm. Måste hinna ringa henne innan den tar slut.

Stora kramen!