Fästingar.

Lyssnade på radion när jag var ute & sprang igår. På nyheterna spådde en förstå-sig-påare att 2007skulle bli ett rekordår för fästingar. Den milda vintern har visst gynnat de små krypen.  Detta ger mig kalla kårar, har hittills fått söka läkarhjälp för 2 riktigt elaka fästingbett & fått jobbiga reaktioner på desto fler. Fästingar verkar dras till mig & min kropp verkar inte alls ha motstånd nog att självläka. Nej, i stället svullnar betten upp, kliar, skiftar i regnbågens alla färger & gör ont som satan. Det hela slutar med ett läkarbesök (massa väntetid & jobbiga sjukhusmiljöer) & penicillinkur.

Jag har redan börjat bli nojjig över detta & får fantom-klåda titt som tätt. Inbillar mig att det kryper fästingar på mig & bara väntar på den dagen jag svullnar upp igen. Är i vanliga fall inte alls särskilt kinkig. Tycker själv att jag har en realtivt hög smärt- & tolleransgräns. Men den dagen jag upptäcker att ytterligare ett infekterat fästingbett, då kommer jag förmodligen häva ur mig både det ena & det andra. Känsliga lyssnare varnas..

Över till annat. Var i Uddevalla för att lämna blod idag. Gick så bra så. Måste vara världens bästa blodgivare, det nästan sprutade blod ur mig när sköterskan tryckte in nålen. (Ok, det där var kanske inte den bästa beskrivningen..) Tjejen som kom in före mig hade nog legat på sin brits ungefär 5 min när jag blev inkallad. Under tiden de väntade på att hennes påse skulle fyllas hade sköterskan hunnit sticka mig, svarat på massa dumma frågor jag hade om allt & inget, tappat mig på mina 4,5dl blod & plåstrat om mig. Jag var uanför dörren innan hennes påse ens var fylld. Klart imponerande. Haha, själv har jag filat på en teori om att blodflödet beror på att jag har så stort hjärta. Hm, får väl se hur jag ska styrka den teorin. ;)

Träffade Elin i stan också. Jättekul att få umgås lite med henne på tu man hand! Händer ju inte så ofta nu för tiden när alla har sitt. Klar skillnad från när vi bodde ihop & träffades näst intill varje dag.

Avslutade sedan min vistelse i Uddevalla med att åka karavan tillbaka till Grebbestad med Thomas som gick av sitt skift lagom till dess att jag skulle åka hem. Väl hemma tog vi sedan en promenad runt Grönemad. En toppendag helt enkelt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback