e.

Sa var man da dar igen. Aker hem om en vecka for att.. ja, for att vadda?! Na, har bestamt mig for att inte oroa mig over det. Saker & ting har en viss formaga att losa sig. Dessutom har jag sparat ihop tillrackligt med pengar for att halla mig flytande till sommaren & Bolaget. Hoppas jag far jobbet bakom baren pa Konserven ocksa. Hade vart sa kul att fa bartendra lite igen!

Well, ett annat stallningstagande jag maste ta ar hurvida jag vill komma tillbaka till San Francisco for att ga i skola eller ej. Andrar uppfattning ratt ofta.. Alskar ju staden & har definitivt traffat manniskor som jag vill lara kanna ytterligare. Samtidigt vill jag vara saker pa att jag kommer fa nytta av utbildningen & fram for allt om den ar bra eller ej. Ett annat problem ar boende. Tanker inte jobba pa vandrarhemmet igen, inte min grej. Det betyder att jag maste skaffa eget boende, vilket i sin tur medfor en hel del kostnader.. Fattig student kan jag vara i Goteborg, det hade nog varit lattare..

Kollade upp mojligheterna att komma tillbaka som utbytesstudent genom nagon utav de svenska universiteten eller hogskolorna. Visst, det hade val inte varit nagon omojlighet. Kommer jag t.ex. in pa Juristprogrammet i Goteborg kan jag ansoka om ett utbytesar pa antingen Berkley eller Stanford. Problemet ar bara att det utbytesaret ar forlagt till det fjarde lasaret.. Jag ar alldeles for otolig for att vanta.. Dessutom kommer det formodligen ta sisadar ett ar innan jag over huvud taget kommer in. Intagningspoangen pa juristprogrammet i Goteborg lag forra aret runt 19 om jag minns ratt. Mitt snitt fran gymnasiet lag strax under 17.. Vilket betyder att jag maste lasa upp amnen innan jag ens kan komma in.. Att lasa upp amnen suger, i vart fall kan jag tanka mig att det gor det.

Hm, den dagen, den sorgen heter det ju.

Life is a journey, not a destination.

Las & begrunda mina vanner.

Manniskor stravar standigt efter det perfekta livet & den eviga lyckan. Ibland kan man nog tyvarr glomma bort att stanna upp & ta vara pa vad som ar bra for tillfallet. Hittills har jag da inte hort talas om det perfekta livet, inte sa som alla forvantar sig att det ska vara i alla fall.

Jag tror att om man bara lever livet dag for dag & lar sig att uppskatta livets alla sma gladjeamnen i livet sa kan man nog komma narmare det perfekta livet & den eviga lyckan an man tror.

Min uppenbart pyttelilla värld har alltid varit präglad av illusionen att man kan behålla livslånga förhållanden om man bara jobbar tillräckligt hårt för dem. Problem är till för att lösas och om man bara är lyhörd på varandras önskemål och respekterar dem man älskar så kan man gå igenom allt tillsammans. Jag tror att livet går ut på att man lever det tillsammans med dem man bryr sig om utan att för den sakens skull kväva dennes integritet och personlighet. Att leva tillsammans med någon innebär att man utvecklas tillsammans och stärker varandra, hjälps åt i svåra stunder och tillsammans kan glädjas åt alla livets små och stora glädjeämnen.

Att aterigen lasa detta gor mig glad. Det far mig att inse att aven om jag for bara knappt ett ar sedan var redo att ge upp pa allt som stavades romantik & karlek, sa ar Fan anda inte alltid sa svart som man malar honom. Vad jag forsoker saga ar val att jag ar glad att jag i grund & botten har & alltid har haft en romatisk syn pa livet, trots att jag ibland tvivlat. Klart att man blir orolig ibland nar man inser hur illa somliga manniskor behandlar varandra. Men i arlighetens namn ar det val anda upp till var & ett par hur deras forhallande ser ut. Jag har i alla fall motivationen, viljan & tron pa ett lyckligt liv, vilket far mig att tro att jag kommer fa uppleva det.