e.

Fy så fult utav mig att lämna en cliffhanger på det viset och sedan inte uppdatera.. Fy, fy, fy. Antar att jag får skylla på att det varit något hektiskt de senaste dagarna, mycket att ta in..

Hur som helst. Mötet med Mr. Fitzgibbons på USF i måndags var för mig rätt svårt att utvärdera. Han var otroligt proffesionell. Frågade alla möjliga sorters frågor som jag svarade på. Men inte en enda gång gjorde han det tydligt hurvida han tyckte om mina svar eller inte. Så ja, det kändes lite osäkert. Men mot slutet av mötet tinade han upp och förklarade att han absolut tyckte att jag skulle söka, trots att han samtidigt ville förbereda mig på att konkurrensen var otroligt hård.

Kvällen därpå var George på middag hos John (Fitzgibbons) och under middagen hade han nämt mig flertalet gånger inför de andra jesuiterna. Hade berättat om en ung svensk kvinna han hade haft ett möte med dagen innan och som ville söka in till USF. Tydligen hade jag gjort ett väldigt bra intryck för Gerorge berättade att han hade väldigt mycket bra saker att säga om mig och att han ansåg att mina chanser att komma in var goda. Wee!!

Har fått nummer och kontaktinfo till två andra människor på USF och ska verkligen göra mitt yttersta. Detta är en chans som jag inte kommer släppa lätt. Kommer jag inte in så kan jag garantera att det inte beror på bristande engagemang från mitt håll. Tyvärr har dock de flesta på skolan åkt från stan eftersom det är jullov nu. Så om allt går som det ska kommer jag nog åka tillbaka en snabbis till våren igen för fler möten.

Försöker att inte ta ut någon som helst seger i förskott, men är otroligt exalterad över att det faktiskt går så bra som det gör. Är, om inte annat, väldigt stolt över mig själv som har vågat slänga mig in i detta. Så om allt annat går åt helvete har ändå denna upplevelsen gett mig något.